tankar

Att jag orkar med mig själv är ett under.
Att alla andra orkar med mig är ett ännu större under. Hur orkar ni/jag ?

Jag börjar inse sanningen och det svider på alla sätt. Jag går alltid med en klump i halsen för jag kan inte leva ett "normalt" liv. Ingen märker någonting för jag är jag, ett jävla spel är det !


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0